Solidaritetsproblem
Lotta Gröning tar idag i sin krönika upp konflikten som Sveriges sjuksköterskor har med sina arbetsgivare . Jag håller helt med och stöder sjuksköterskorna id eras krav jag tycker dom är rimliga.
Men som Lotta Gröning skriver så är stödet både från övrig fackföreningsrörelse och socialdemokraterna i praktiken obefintligt. Varför är det så?
Det kan väl inte vara så att LO och SAP tycker att sjuksköterskorna inte är värda sina löneökningar. Nej så kan det inte vara speciellt som Mona Sahlin lovat att kommunals medlemmar ska få skäliga löner via ett välfärdsavtal.
Och LO var är den solidariska känslan nu är inte sjuksköterskorna värda eran solidaritet också.
Allt det här får en ju att fundera på vad som topparna i både LO och SAP menar med solidaritet. Verkar som dom bara ger solidaritet till dom som inte bråkar och kostar pengar.
Ytterligare problematiskt blir det att många av dom politiska toppar som annars så glatt hävdar solidaritetens lov och att alla är värda bättre löner nu finner sig i sitt vardagsarbete sitta på arbetsgivarnas sida i konflikten och då är det klart att någon solidaritet med motståndarna kan ju inte proklameras.
